Ett inte så roligt inlägg...

2011-08-16 @ 10:00:56 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kände igår att jag inte hade så mkt ork till nåt.
Dagen drog iväg skit snabbt dessutom..



Behöver strukturera upp mina timmar med 1 barn ..innan det blir 2 på dagarna känner jag.
Frugan kommer jobba så lämning/hämtning ska in i schemat åxå.
Det som ska hinnas med är:

Anton - ätas
         - blöjas
         - badas
         - komma ut
         - ligga på mage
         - vilas
         - gosas med
         - "lekas" med :)

Jag    - lämna Leo
        - sjukgympa
        - pw´s
        - laga mat
        - städa
        - tvätta
        - diska
        - hämta Leo
        - leka m Leo
        - mat åt Leo
        - bada Leo
        - natta Leo

*peewhh*

Kände att när jag var hemma med Leo så hann jag knappt ett skit.
Så nu krävs seriös plandering tror jag för att ALLAS behov ska täckas.

Och JAA, jag SKA tänka på mig själv och prioritera så gott jag kan.

Tror dock att till en början ska jag bara "vara".
Inte göra nåt.
Joo, gosa med Anton förstås...och en å annan PW m vagn ska väl gå å få in ;)
...men annars inte nåt.

Återkommer när schemat är klart ;)
Hör gärna av dig om du vill haka på vagn-pw´s ;)

--------------------------------------------------------------------------------------

Sommaren har varit grymt intensiv så dessa snart första 3mån med Anton har def INTE känts som någon mammaledighet.
DET vill jag lova.

Tror inte jag orkar dra allt i detalj...vet inte om det eg är så intressant heller..
Men.
Iaf.

Leo är i en grym trotsålder.
SKITjobbig.
Helt galen ibland faktiskt.
Vi hade en sån skjysst räkmacka med honom framtill detta..
..så vi var nog inte helt beredda på hur illa en trotsålder faktiskt KAN vara.
Iaf inte jag :)

Kan barns utv från 5-6 år och uppåt.

Men 2-3 åringar?
...står som ett frågetecken.
...att han orkar lilla gubben.
...att VI orkar ;P haha.
Måste ju vara grymt jobbigt att omedvetet vara i en fas i sin utveckling där man liksom SKA bete sig och instinktivt ifrågasätter precis ALLT och ordet "JA" är förlängesen bortglömt haha.

Jaa det är faen inte lätt att vara förälder.
:)
Mammas stora älskling :)





( Hoppa över avsnitt 1 om du inte vill läsa det som varit jobbigt )

1.
Sen.

Min fru har varit väldigt sjuk.
Hela detta år mer el mindre faktiskt.

Inte ont i ett knä eller nåt sånt...

Utan allvarliga saker.
Cysta i rygg
Hjärtat
Propp i lungan
Lungsjukdom (ar)
Magen

Sjuk i Organ som man behöver för att kunna leva..
 ..och delar man behöver för att kunna gå.

Hon har legat inne på sjukhus så många gånger under året så jag har faktiskt tappat räkningen.

Fruktansvärt påfrestande och jobbigt för henne.
Fruktansvärt påfrestande och jobbigt för mig.

När sånt krockar..är det INTE roligt.
Det har varit avskyvärt för oss båda...på olika OCH samma sätt.


Ett tag trodde jag...på allvar...att hon skulle dö.
FRUKTANSVÄRD totalt helt sjuk känsla.



----------------------------------------------------------------------------------------------

Att på denna totalt kvävande oroskänsla för henne...
..ta hand om ett hem
..ta hand om en 2.5 åring i trotsåldern..
..OCH vara gravid/höggravid PÅ det..
..med en helt trasig kropp (pga grav)

Har varit så jävla helvetes as tufft.

Jag har många gånger bara velat skrika rakt ut.

Bara avgrundsvråla ..från botten av min själ..



..och många nätter har jag gråtit mig till sömns.

Hålla minen uppe för Leo.
Vara en glad och rolig mamma.
Komma ihåg att laga mat.
Komma ihåg att äta själv...
Hämta/lämna på dagis.
Duscha?
Klä på mig?

Hålla humöret uppe för min fru.
Åka och hälsa på för att få krama på henne lite och försöka vara nån form av stöd i kaoset.

Tror inte jag lyckades så bra med nåt faktiskt.
Det mesta kändes som det gick åt helvete.

..och det var bara att leva i.

Men jag gjorde iaf så gott jag kunde och orkade.
Och det har jag inte dåligt samvete för.

..och mina kära föräldrar har stöttat och hjälp så mkt det kunnat och orkat också.
Utan deras hjälp...hade detta INTE gått.

--------------------------------------------------------------------------------

2.
Nu verkar *peppar peppar* frugans kropp för tillfället vara på bättre humör.
Måste vara så skönt för henne!
Och hon är så jävla duktig.
Tränar och går ner i vikt och jobbar för att må bättre.

DET krävs ren viljestyrka till det people!!!
...med tanke på hur hon mått.
:)

SÅ stolt över henne!



----------------------------------------------------------------------------

Hörs.

 

Kommentarer


Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback